Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Konstnärlig boost väntar

Sanimir
Sanimir Resic ska lotsa Konstnärliga fakulteten till Kockums gamla lokaler. Mycket återstår innan det är dags för inflyttning om fem år. Foto: Kennet Ruona

Om fem år ska Konstnärliga fakultetens verksamheter flytta in i Kockums gamla industrilokaler i Varvsstaden i Malmö. Inne i den gigantiska maskinhallen pågår saneringen av jordmassor. Gifter och oljor måste rensas bort innan byggarna sätter igång.
– Här arbetade min pappa som plåtslagare mellan 1966 och 1975, berättar fakultetens dekan Sanimir Resic.

Det är snabba ryck för Sanimir Resic. För drygt ett och ett halvt år sedan kom han som prefekt till Musikhögskolan. Några månader senare utsågs han till dekan för Konstnärliga fakulteten, bland annat med uppdrag att styra skutan i hamn när dagens utspridda verksamheter inom musik, teater och konst ska bli sambor i Varvsstaden där ett nytt konstnärligt campus skapas.

Van att flytta

Sanimir Resic har administrerat samlokaliseringar förr. Ett exempel är SOL. Även om flytten till Varvsstaden inte äger rum förrän sommaren 2027 är det nu som detaljplaneringen sker vid ritbordet och de stora ytorna i den gamla maskinhallen och vagnverkstaden delas in i rum och salar.

– Men det kommer att finnas ytor över och jag har redan vänt mig till mina dekankollegor för att höra om deras behov. Medicinska fakulteten har ju verksamhet i Malmö...

Sanimir
Sanimir Resic. Foto: Kennet Ruona

Sanimir Resic är historiker. Han har ingen akademisk bakgrund inom de konstnärliga disciplinerna, något som inte alls behöver vara en nackdel, menar han.

– Jag vågar fråga när jag inte förstår och jag lyssnar på mina medarbetare, sen lyssnar jag igen och igen. Sen beslutar jag.

Har spelat rugby

Som ledare har han gedigen erfarenhet. Han har varit rektor för Högskolan Kristianstad, prefekt, prodekan och nu dekan. Mindre känd är hans karriär inom rugbyn, både som spelare och tränare, något som också bidragit till den han är idag.

– Jag har kastat mig i lera och tuggat gräs i tjugo år och jag har tränat ungdomar. Det har gett mig vissa egenskaper som jag har nytta av i jobbet.

"Flytten höjer hela universitetet"

Sanimir Resic har inte tvekat inför att ta sig an fakultetens flyttprojekt.

– Flytten blir en riktig boost. När det här är klart så höjer vi Lunds universitet avsevärt över andra lärosäten i Sverige, säger han.

 Han beskriver det som en win win-situation för de konstnärliga verksamheterna vid Lunds universitet, för universitetet som helhet och för Malmö stad. Samarbetet mellan Campus Helsingborg och Helsingborgs stad är lite av en förebild när företrädare för Malmö stad och universitetet diskuterar hur man kan dra mer nytta av varandra.

Ett samlat campus

Idag är Konstnärliga fakulteten utspridd på fem platser i Malmö. Fördelarna med att samlas på en plats är uppenbara, menar ­Sanimir Resic. Möjligheterna till samarbete och ökad kreativitet mellan institutionerna blir större, lokalerna kan samutnyttjas, varje enskild verksamhet blir mindre sårbar och administrationen blir mer effektiv.

Samtidigt sticker han inte under stol med att det har funnits, och finns, farhågor inför flytten.

– En del har trott att de måste samarbeta med de andra verksamheterna, men så är det absolut inte. Det handlar inte om en sammanslagning av institutionerna, utan flytten ökar bara möjligheterna att vara kreativa över institutionsgränserna för de som vill, säger Sanimir Resic.

illustration
Illustration: Marge Arkitekter

En faktor som är svår att sätta på pluskontot är hyran. LU Byggnad uppskattade i fjol att de nya lokalerna i Varvsstaden innebär att hyran stiger med 30 miljoner kronor per år.

Då och då höjs röster att studenterna vid Konstnärliga fakulteten engagerar sig för lite i kårlivet och nationslivet inne i Lund. Sanimir Resic tror att det dels beror på avståndet, de två milen kan ibland kännas lite för långa, dels på studenternas inställning till studierna.

Passionerade studenter

– De är passionerade. Studierna är ett kall för dem och det på ett helt annat sätt än för många andra studenter, är jag övertygad om. Det blir helt enkelt inte mycket tid över till annat.

Passionen kan emellertid förvandlas till tomhet den dag de tar examen. För att studenterna ska kunna arbeta med det de är utbildade till uppmuntras de att nappa på möjligheter som kan dyka upp under utbildningen. Det kan handla om konserter, utställningar eller filmroller.

– Man måste ta tillvara erbjudanden som dyker upp. De kontakter man knyter kan vara skillnaden mellan jobb och arbetslöshet.

Konsten tillför mervärde i livet

Enligt Sanimir Resic har de konstnärliga disciplinerna historiskt betraktats som en udda fågel i universitetsvärlden. Kanske till och med setts lite över axeln. Så är det inte längre.

– Den nuvarande universitetsledningen är precis vad vi behöver. Rektor har en ­passion för kulturen och humaniora, och han kan inte klandras för bias för han har ju sin bakgrund inom medicinen.

– Jag upplever att universitetet tar vår verksamhet mer på allvar nu. Det vi utbildar studenter till är att tillföra mervärde i livet för människor. Livskvalitet är i mina ögon precis lika viktigt som att ”bara” överleva.

Sanimir
Sanimir Resic far fick jobb som plåtslagare i Kockums maskinhall när han kom till Malmö från Split 1966. Nu ska maskinhallen byggas om och bli en del av Konstnärliga fakulteten. Foto: Kennet Ruona

I somras beslutade universitetsledningen vilka som ska vara LU:s fem framtida profil­områden. Konstnärliga fakulteten är den enda fakultet som i dagsläget inte är involverad i något av dem, men arbetet pågår. Sanimir Resic menar att fakulteten kan bidra inom flera områden:

– Konsten har genom historien haft rollen att tolka och förstå samtiden och oss själva. En av uppgifterna är att känna av samhällsförändringar som är på gång, förändringar som inte alltid tål dagens ljus. Det är därför som konstnärer tillsammans med journalister är bland de första som tystas av auktoritära regimer, se bara på Kina och Ryssland.


Läs mer om flytten här

This article in English