Det prestigefyllda priset har delats ut sedan 2007 på Henrik Ibsens födelsedag den 20 mars. Den norska ambassadören närvarade vid prisceremonin på Dramaten i Stockholm, då priset överräcktes av juryns ordförande Emma Broström, även hon med ett förflutet på Teaterhögskolan i Malmö.
Annika Nyman är universitetsadjunkt i dramatiskt skrivande och programansvarig för dramatikerprogrammet. Hon disputerade 2023 och hennes pjäser har bland annat satts upp på Göteborgs Stadsteater och Månteatern i Lund. Senast var hon aktuell med pjäsen I ett hus vid skogens slut på Turteatern i Stockholm.
Du får ett prestigefullt pris med flera framgångsrika pristagare före dig – hur känns det att hamna i så fint sällskap?
- Det är naturligtvis jätteroligt och extra kul att det är insatta personer med dramatikerbakgrund i juryn som verkligen läser in sig på ens texter och aktivt väljer ut pristagaren.
Vad betyder priset för dig som dramatiker?
- Jag hoppas att det ger en skjuts till mitt konstnärskap. Bara att få komma till prisceremonin och träffa förläggare och andra i branschen är betydelsefullt och skapar uppmärksamhet. Plötsligt finns man med i flera personers medvetande, vilket är särskilt viktigt för mig som är baserad i Skåne.
Vad har du själv för förhållande till Ibsen?
- Ibsen har varit en ledstjärna i mitt skrivande och är otroligt användbar i min undervisning. Han är noggrann i sin dramatik. Ibsen är inte dammig, snarare är hans texter omstörtande och brutala, intensiva och skarpa.
Förutom ära och diplom belönas du med 30.000 kronor. Vad ska du använda prispengarna till?
- Jag funderar faktiskt på en resa till Norge. Annars kanske jag tar tjänstledigt en period för att helt kunna ägna mig åt mitt skrivande.
Faktaruta:Juryns motivering Annika Nymans dramatik upplöser på ett oefterhärmligt sätt språkets hierarkier. I den är inget för fint eller fult: det prosaiska språket samsas med ett filosofiskt tänkande, psykologiskt precisa skildringar av människor delar utrymme med ursinniga attacker mot samtidens hyperkapitalism och den alienation den föder. Med ett ofta associativt och infallsrikt ordflöde lyckas hon på ett konsekvent sätt undersöka hur vi överför våra känslor och driftmässiga erfarenheter till språk. Det är en dramatik som kräver aktivt lyssnande, men den som sätter örat mot scentiljorna kan tydligt höra en samhällskritik som för tankarna till Ibsens sensibilitet för samtidens politiska rörelser, och detta med en virtuositet som manifesterar Annika Nyman som en formförnyare av den svenska dramatiken. |
Läs mer om Ibsenpriset
Läs mer om Annika Nyman i Lunds universitets forskningsportal