– Min mission är att vi hittar en bättre balans mellan olika kunskapsformer där även de som inte utgår från ordet som form utgör en jämbördig kunskapskälla. Konst är en viktig del i hur människor lever, överlever och får energi till handling och förståelse.
Hur kan vi då arbeta med konst och kultur för att få in andra perspektiv? På en del områden har det varit självklart med en kulturell dimension i olika former av hållbarhetsarbeten. Anna Lyrevik tar arbetet med att få Vombsjösänkan i Skåne, som kan bli världens första biosfärområde där den kulturella dimensionen vävs in, som exempel. Om ansökan går igenom hos Unesco kan området bli en internationell föregångare som den första att arbeta med kultur i olika former av samverkan med medborgare, akademi, näringsliv och offentlig sektor.
– Vi är inne i ett nytt skede som kräver andra kunskapsperspektiv. Existentiell hållbarhet skapar både frågor och nyfikenhet. Det är en bra början, menar Anna Lyrevik.
Tankarna kring existentiell hållbarhet på Lunds universitet har uppstått ur och vävts samman med det långsiktiga arbetet för en större satsning på konstnärliga och kreativa näringar, med sikte på EU-finansiering med denna inriktning för såväl utbildning som forskning och innovation. Tillsammans med drygt 100 partners i hela Europa har man nu lämnat in en ansökan till världens största innovationssatsning på kulturella och kreativa sektorer och näringar.
Det konsortium som EU utser till en KIC, Knowledge and Innovation Community, kan få upp till 800 miljoner kronor om året i 15 år. Företag, regioner, städer, lärosäten och kulturinstitutioner har gått samman för att kunna ta del av storsatsningen. Lunds universitet är den enda svenska partnern bland konsortiet ”Creative Futures”. Under sommaren får konsortiet besked om man får leda satsningen. Oavsett kommer det att bli en ökning av aktiviteter inom konstnärliga och kreativa näringar där existentiell hållbarhet kan komma till uttryck.
Konkret kursändring behövs
Vi lever i motsägelsefulla tider – orostecknen hopar sig samtidigt som det mesta rullar på i vanliga hjulspår. På ett intellektuellt plan förstår vi att vi människor har skapat den situation vi befinner oss i och att vi samtidigt är nyckeln till förändring. Det är tydligt att enbart fakta inte får oss att ändra kurs, vi behöver bli berörda, omskakade och samtidigt känna att det finns hopp och mening med förändring.
Existentiell hållbarhet kan vara en vägvisare, ett begrepp som samlar oss kring grundläggande värden för att klara av att göra stora omställningar, i hela samhället, menar Birgitta Persson. Foto: Bodil Malmström
Reflektionerna kring existentiell hållbarhet kan användas konkret och i utforskandet efter ny riktning, mening och samhörighet. Det säger Birgitta Persson, projektledare på Future by Lund som har allierat sig med Lunds universitet i ”Creative Futures”, och berättar att när hon börjar tala om existentiell hållbarhet ökar ofta uppmärksamheten hos åhörarna. Många konstaterar att detta är grunden och anledningen till att de är så engagerade.
– I tider av kris och nödlägen som kräver nya lösningar är det viktigt att våra prioriteringar och beslut är grundade i värderingar. Existentiell hållbarhet kan vara en vägvisare, ett begrepp som samlar oss kring grundläggande värden för att klara av att göra stora omställningar, i hela samhället, menar Birgitta Persson.
Konsten att beröra
När vi talar om saker som vi vet, använder vi ofta begrepp som utgår ifrån en kognitiv förståelse, att vi förstår något genom vårt förnuft, genom tankeverksamhet. Men det finns andra ingångar till vårt medvetande och vår fattningsförmåga som kan komma från känslomässiga, andliga, själsliga eller fysiska sensationer.
– Konsten och kulturen kan beröra oss på helt andra plan, skaka om oss, oroa och chockera oss. Det kan ge oss nya perspektiv, skapa nya frågeställningar och utmana oss, menar Birgitta Persson, som har många års erfarenhet av att leda och utveckla stora konst och kulturprojekt.
Hon menar att vi ibland behöver en känslomässig eller fysisk upplevelse av en företeelse för att riktigt kunna bearbeta det och förstå på ett djupare plan. Konsten har just den förmågan att beröra på olika sätt och ge oss möjligheter att få utforska och möta nya perspektiv genom flera olika sinnen. Här kan existentiell hållbarhet vara en kompass. Vi kan inte förlita oss på bara teknik och smarta lösningar för en hållbar framtid. En mer holistisk syn på människans existens och samspel med andra varelser och arter på planeten behövs också och som tar hänsyn till såväl nutid, dåtid och framtid.
Naturens narrativ
Hos folkgrupper som lever nära naturen förekommer ofta berättelser om det omgivande landskapet, om djuren och växter som utgör en del av den egna kulturella identiteten och traditionen. I sånger, i konstverk eller i muntliga eller skriftliga källor ryms både mycket kunskap om samspel och sårbarheter och vad som krävs för att tillvaron ska vara i bra balans. Berättandet kan innehålla en sensmoral som tjänar till att överföra förståelse för ekosystemen och vikten av att vara måttfull.
Vår tid behöver nya berättelser, nya insikter och hopp. Kan vi genom existentiell hållbarhet öppna upp för nya möjligheter och synliggöra nya outforskade vägar och dimensioner? Den moderna tidens myt om människan som skapelsens krona och planetens härskare kan behöva omformuleras.
– Vi behöver förstå och återupptäcka hur vi samspelar med resten av den levande planeten. Det holistiska tänkandet är komplext och handlar mer om relationer mellan alla delar i ett system och inte så mycket om ettor och nollor, menar Birgitta Persson.
Hon ser också att begreppet existentiell hållbarhet lockar till tvärsektoriell forskning och samarbete utom och inom universitetet. Just nu bubblar det på många olika håll där nya spännande grupperingar inom Lunds universitet och Future by Lund arbetar med att fördjupa begreppet och se hur olika innovationsområden kan förstärkas och nya uppstå. Ur det kan det komma olika tematiska områden och konkreta projekt.
Läs mer om kopplingar mellan konst, kultur och andra vetenskaper på lu.se