Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Barnens sång – en länk till sig själva och andra

barn i kör
Sången och möjligheten att lära sig ett musikinstrument förbättrar språkinlärning, läsförmåga, koncentrationsförmåga och uppmärksamhet hos barn. Foto: iStockphoto

Att sjunga kan vara en ren hälsokur. Sången involverar både dina känslor, tankar och kropp och må-bra-hormonet oxytocin höjs och stresshormonet kortisol sjunker. Sång följer oss från vaggan till graven och länkar samman oss som människor. Men vad sjunger barn i skolan, hur mycket och på vilket sätt? Det intresserar David Johnson, forskare på Musikhögskolan i Malmö, i sin avhandling ”Raising voices”.

I en landsomfattande undersökning, från söder till norr, har musikpedagoger från årskurs 4 svarat på vilka sånger man under ett år har sjungit med barnen på musiklektionen. 2 917 sånger har analyserats.

– Det började med en nyfikenhet hos mig som musiklärare, och när jag grävde djupare i frågan fann jag att det finns mycket debatt om sång i skolan men lite forskning, säger David Johnson.

Insamlingen av allt de sjöng under ett läsår gav en representativ bild av vad vi sjunger i svenska skolan och hur. Frågor om bl a val av tonart, varför man valde att sjunga vissa låter samt om lärarens arbetslivserfarenhet och yrkesutbildning visade tydligt att sång är ett populärt ämne i skolan både för elever som lärare.

 – Sångens plats i läroplanen har krympt senaste 70 åren. En intressant fråga är om vi ändå sjunger tillräckligt? Jag tycker att vi ska akta oss för att tro att allting var bättre förr. Forskning kan vara ett sätt att utmana våra förutfattade meningar.

Poppis med musiklektioner

Undersökningen visade en mycket positiv bild av sånglektioner, där eleverna själva var med och skapade engagemang. Och ju mer yrkeserfarenheter som lärarna hade desto mer sjöng de med sina elever. Denna elevcentrerade undervisningsfilosofi uppmuntrade elever att hitta sin egen röst. Men även om vi idag har tillgång till digitala musikplattformar som Spotify och Youtube med oändligt musikutbud var tryckt material dubbelt så populärt som en källa till val av låtar.

David Johnson analys visade också att musiklärare gärna stämmer upp i sång med sina elever, men i de lägre tonarterna. En majoritet av lärarna sjönk ned och utnyttjade inte de ljusare registren. Kunde anledningarna vara lärarens utbildningsbakgrund, val av ackompanjerande instrument eller att läraren var manlig? Inga hypoteser höll.

– Slutsatsen som jag kom fram till var att det beror på klangideal. Det verkar som om lärarna sjunger med eleverna för att de tycker att det låter bäst så. Röstideal har en tradition i svensk barnmusik med sånger som Idas sommarvisa som skrevs för 40 år sen och som ligger mellan a och b, alltså ett genomsnittligt omfång. De lägre klangidealen har vunnit mark och frågan är om det är bra eller dåligt.

Musik, en brygga mellan kulturer

Skolan är en plats för barnen där deras förståelse för andras levnadsvillkor kan öka. Musik är något man kan mötas i och ett oslagbart redskap för att synliggöra alla människors lika värde.  David Johnson ville se om det fanns någon variation i större städer där det finns mer inflyttning och sjunger vi mer samisk musik i norra Sverige än i Skåne. Studien visade klart att det inte fanns några större skillnader i sångrepertoaren och att den mest består av svensk musik och dessutom äldre och hämtad från populär-, barn-, traditionell och singer-songwriter-musik var du än befinner dig i landet. Endast 1 procent av musikrepertoaren i studien var av icke-västerländskt ursprung.

– Vi ska inte underskatta musikens kraft i skolans rum, men studien visar att pedagogerna inte använder musik som ett verktyg för att förstå kultur och språk. Det fanns heller ingen variation mellan regioner eller mellan större städer där många nyanlända bor och landsbygd. Vår musikskatt domineras av låtar på svenska, engelska var mindre än vad som kunde förväntas och inte en enda låt var på arabiska.

Sång kan stärka barnens självbild så att de på det sättet mår bättre och känner sig tryggare.

Av nästan 3000 låtar var också bara 3 samiska.

– Det verkar vara en större rädsla att ta del av en kultur som ligger nära och det är mer sannolikt att läraren tar upp en djembetrumma från Västafrika än att ta upp en spåtrumma och sjunga en jojk.

David
David Johnsons studie visar att pedagogerna inte använder musik som ett verktyg för att förstå kultur och språk.

David Johnson deltar även i Forskningsprojektet ”Singing map of Scandinavia” som samlar forskare från alla nordiska länder för att synliggöra inhemsk och traditionell musik och föra in dessa sånger i högre utbildning och i grundskolan. Sångtraditioner som idag är utrotningshotade. Till exempel har den samiska sången många regionala variationer över hela Skandinavien och anses vara den äldsta formen av sång i Europa. Men det är först i Sveriges nationella läroplan från 2011 man nämner samiska musiktraditioner.

– Om vi inte tar hand om vårt arv kan det vara försent i nästa generation. Musikpedagogisk forskning kan bidra till att minska på tabun och rädslor och bevara våra kulturarv.

Stora vinster med att sjunga

Vad finns det då för vinster med att sjunga i skolan? Vilken effekt ger daglig sång på barns språkliga och kognitiva utveckling? Det är centrala frågor för David Johnson som sedan 2021 deltar i ett femårigt projekt “Sånghälsa i skolan - en samhällelig angelägenhet”, finansierat av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond. Det aktuella kunskapsläget visar på att sång gynnar många områden i ett barns utveckling. En omfattande rapport från Världshälsoorganisationen WHO, baserad på mer än 900 publikationer, visar hur sången och möjligheten att lära sig ett musikinstrument förbättrar språkinlärning, läsförmåga, koncentrationsförmåga och uppmärksamhet. Trots det sker nedprioritering av sång och musik i skolan. Forskningsprojektet arbetar med att ta fram undervisningsmodeller och läromedel för lärare och elever så att musiklektionerna blir en stund som påverkar barnen positivt.

– Sång kan stärka barnens självbild så att de på det sättet mår bättre och känner sig tryggare. De har också förmågan att lära sig sjunga i ett brett spektrum av stilar och sammanhang, om de ges möjlighet. Det borde vara en central aspekt i grundskolan som jag tycker vi ska lyckas med.

Vilka stöd och verktyg behöver då dagens och morgondagens pedagoger? David Johnson betonar att en gedigen lärarutbildning som sätter fokus på sångpedagogik är viktig. Men förebilder i sång kan också ha en stor påverkan på lärares och elevers engagemang.

– Alla behöver inte sjunga ljust och fint. Sång är ett otroligt viktigt universellt behov som kommunicerar känslor och går över gränser. Jag skulle vilja öppna upp skolans port mer för sångförebilder.