Under marken rör sig skådespelare, regissörer, tekniker, dramatiker, producenter och kostymörer mellan repetitionssalar, scen och verkstäder – osynliga för förbipasserande. Men under våren slås dörrarna upp för allmänheten. Det är dags för Teaterhögskolans högsäsong: examensföreställningarna.
Just nu är förberedelserna i full gång. Premiären närmar sig.
Från utbildning till föreställning
På Teaterhögskolan finns två kandidatprogram: skådespeleri och dramatiskt skrivande. Under utbildningen möts studenterna i olika projekt, men vartannat år sammanfaller deras examensperioder. Då blir dramatikerstudenternas texter gestaltade av skådespelarstudenterna på scen.
– För mig är det en lyx att lämna ifrån mig min dramatik. Teater är en kollektiv konstform, och jag upplever faktiskt en liten lyckokänsla när skådespelare och regissör tar texten till sig och behandlar den som sin egen. Vi skrattar, vi delar med oss och världen blir lite större, säger dramatikerstudenten Stine Winther Johansen.
Föreställningarna regisseras av Jörgen Dahlqvist och Linda Ritzén. För dem handlar regiarbetet om att skapa en gemensam riktning där alla yrkesroller samverkar samtidigt som studenternas egna röster står i centrum.
– Min vision är framför allt att föreställningarna ska bli en plats där studenternas egna röster verkligen får synas. Det är examensföreställningar för både dramatiker och skådespelare, så det känns viktigt att jag inte kommer in och bestämmer hur allt ska se ut. Vi försöker ta vara på det de redan har skapat och hjälpa det att växa, berättar Jörgen.
Regiarbetet börjar tidigt i processen, ofta med gemensamma referenser och diskussioner.
– Jag försöker ganska tidigt göra en första skiss av helheten – inte för att allt ska vara låst, utan tvärtom för att det ska finnas något att reagera på, säger Jörgen.
Men för att visionsarbetet ska kunna falla på plats krävs det någon som kan se över alla praktiska delar.
Att leda arbetet bakom scenen
Producenten Stina Engquist rör sig mellan Bryggeriteaterns foajé, scen och kontoren på fjärde våningen. Det är producentens ansvar att göra en plan för hur man rent praktiskt kan komma så nära den konstnärliga visionen som möjligt. Arbetsprocessen liknar på många sätt en professionell teaterproduktion, men med ett annat syfte. Stina berättar:
– Produktionsarbetet har både likheter och skillnader mot en vanlig teater - vi har också ett team med tekniker och kostymateljé och en publik verksamhet, men vårt uppdrag är ett annat: att utbilda studenter. Därför är vårt fokus att prioritera det som leder till mesta möjliga lärande för studenterna.
Den stora utmaningen i årets examensproduktion är att fyra olika föreställningar sätts upp parallellt och Stina ser över alla dess beståndsdelar.
– Under repetitionsperioden leder jag produktionsmöten med avstämningar en gång i veckan för att ha koll på hur arbetet ligger till och för att kunna lösa utmaningar och behov, säger Stina.
Att klä ett verk
Ovanför Bryggeriteatern är kostymören Ranin Souliman uppslukad av arbetet i logen där hon hjälper skådespelarstudenterna att förbereda sin mask. Ranin delar ut en kostym till en av skådespelarna och hjälper henne locka sitt hår.
– Jag vill att publiken ska känna att kostymerna är en levande del av berättelsen och inte bara ett dekorativt element. Ibland kan en färg, ett material eller smink förmedla känslor innan karaktären ens sagt ett ord, beskriver Ranin.
När texten hamnar i andras händer ska den förverkligas i flera steg, Ranin börjar alltid sitt arbete i texten.
– Kostym i teater handlar inte bara om vackra kläder, utan är också ett visuellt berättande som hjälper publiken att förstå karaktären, tiden och det psykiska tillståndet, beskriver Ranin.
Inspirationen kommer från bildkonst, fotografier, filmer, historia eller vardagliga detaljer.
– Teaterarbete bygger på fullt samarbete, därför ser jag den ständiga dialogen med regissören och scenografen som en viktig del av designprocessen. Vi försöker alltid skapa ett gemensamt visuellt språk som tjänar föreställningens helhet, säger Ranin.
När teknik och berättelse möts
Under jord mellan Bryggeriteaterns röda tegelväggar repeterar teaterteknikern Thomas Dotzler tillsammans med regissör Jörgen Dahlqvist. Ur högtalarna strömmar hög musik och de stora strålkastarna växlar mellan skymningsljus och fullt scenljus. Thomas ansvarar för ljusdesign, riggning och uppbyggnad av scenrummet.
En av de största utmaningarna i årets produktion är att alla fyra pjäser ska dela på samma rum och samma teknik. Arbetet bygger på samarbete och prövande.
– Vi utgår ifrån de ursprungliga diskussioner vi haft i början av processen och anpassar det successivt under arbetets gång. Vi kommer alla med våra idéer och testar oss fram. Till sist är det regissören som har det konstnärliga helhetsansvaret, säger Thomas Dotzler.
När ridån går upp är Thomas den som ser till att tekniken fungerar som den ska.
Dags för premiär
Bakom varje scen, varje ljussättning och varje kostym ligger ett omfattande samarbete mellan studenter och medarbetare. Tillsammans skapar de en helhet där alla delar är avgörande för slutresultatet publiken möter i salongen.
Den 21 maj slås dörrarna till Bryggeriteatern upp och allt det arbete som pågår bakom de röda tegelväggarna öppnas för allmänheten. Då är det dags för det slutgiltliga skedet av uppsättningen:
– Ofta händer det väldigt mycket under de sista repetitionerna och de första mötena med publik. Det är en viktig del av processen – att föreställningen inte är helt färdig förrän den delas med någon, säger Jörgen.
Examensföreställningarna spelas mellan den 21 maj och 3 juni 2026.
